R e k l a m

Nyheter

Framtidens narkotikapolitik i Sverige

Knarkkrigare från lobbyrörelsen och polisen pratar gärna och ofta om s k nätdroger nu för tiden, så klart suger media i sig allt och basunerar ut rubriker om knark på Internet med ett musklick. Lösningen på problemet antas som vanligt vara strängare lagar och straff. Något annat är otänkbart åtminstone i Sverige. Dessa människor gör troligtvis vad de tror är bäst för ungdomen och kampen mot narkotika, men det blir så fel.

Det är inte länge sedan förstörandelagen kom till, den ger polis och tull möjligheten att beslagta legala substanser som misstänks vara ämnade för att användas i rusgivande syfte. Sedan 2010 så kan polisen “kidnappa” minderåriga utan föräldrars vetskap för att genomföra drogtester. Men det här är alltså inte nog, flera förbud önskas och därför lobbar nu svenska knarkkrigare för deras lösning på katt-och-råtta-leken med ständigt förändrade syntetiska droger som köps online. De vill gruppklassificera nya droger så att labben som tillverkar dessa inte bara ska kunna göra små kemiska förändringar för att få fram nya substanser, som myndigheterna sedan måste klassificera.

Men vad är problemet med det här?

Den globala narkotikapolitiken

I hela världen sker det nu en helomvändning inom narkotikapolitiken. Länder samt delstater avkriminaliserar, t o m legaliserar. I Nya Zeeland hanterar man fenomenet research chemicals (nätdroger på engelska) genom att låta tillverkare/försäljare bevisa att substanserna ej är farliga. Kraven på information och instruktioner till användaren påminner om vad läkemedelsbolag måste tillhandahålla. Nyligen sade Eric Holder, USAs motsvarighet till justitieminister, att man inte kan straffa sig ur narkotikaproblemet och att det oundvikligen blir diskriminerande med hårda nypor i kampen mot narkotika.

Hur hårda tag är tillräckligt?

Sedan har vi det uppenbara problemet med att knarkkrig och paniskt förbjudande inte fungerar. En mer generell klassning kommer helt enkelt inte att lösa det reella problemet, dvs att folk köper potentiellt farliga preparat med kemiska betäckningar som enda manual. Det är som att de något hopplösa knarkkrigarna redan nu insett att familjeklassning inte är tillräckligt men det är ett senare problem, som kanske kan lösas med flera nya nitiska lagar?

Vad är familjeklassning?

Detta är inte riktigt klarlagt men ofta pratar förespråkare lite luddigt om att förbjuda droger å inte ämnen som nu. Det blir lite som att istället förbjuda effekterna eller en kemisk process. Vad man gör är egentligen att vända på det normala förfarandet och istället betrakta “nya” substanser som förbjudna innan det kan bli tillåtet. Även för en lekman är det lätt att inse den bristande rättssäkerheten med sådan här svepande lagstiftning.

Medicinsk forskning

Familjeklassning försvårar för läkemedelsforskningen. Som s k drogliberal känns det ibland lite galet att prata om hur cannabinoider motverkar cancer. Faktum är att samma syntetiska cannabinoider som används i t ex Spice frekvent förekommer i studier som påvisar att dessa ämnen, ursprungligen från cannabisväxten, botar och lindrar en rad olika sjukdomar. Mer kamp, moraliserande och stigmatisering gör det garanterat inte lättare för forskare, eller självmedicinerande att bekämpa sjukdomar.

Narkotikapolisen

Det är framförallt polisen som i media pratar om det här med familjeklassning mot s k nätdroger och det är ett stort problem. Det är verkligen inte polisens ansvarsområde att utveckla vår narkotikapolitik eller lagstiftning. Självklart finns RNS och SNPF med i kulisserna som alltid, deras täta samarbete med svenska narkotikapolisen är ingen hemlighet och tyvärr är det det effektivt att skicka fram farbror blå när politiker ska påverkas.

Vad som behövs är ett intellektuellt motstånd från alla som har en mer pragmatisk och reforminriktad syn på framtidens narkotikapolitik i Sverige. Vi måste hjälpa journalister med kunskap och markera mot självutnämnda narkotikaexperter inom polisen. 
Det kan omöjligen vara bra att statistikfriserande snutar med ett uppenbart egenintresse i hårdare lagar och mer resurser påverkar debatten. Därför vi har frågat Fredrik Näslund, chef för narkotikaroteln på Rikskriminalen om varför han säger till SVT att det är vad polisen vill ha.

Länkar:

Ojämn kamp mot nätdrogerna

Beatrice Ask, lyssna på din kollega i USA

När är det tillräckligt hårda tag?

Expressen kritiserar batongliberalerna och drogtester av barn

Global interest grows in New Zealand’s designer drug law: You can sell them if they’re safe

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *