Torkel Richert, forskare vid Malmö universitet, och Esben Houborg, professor vid Centrum för alkohol- och drogforskning vid Aarhus universitet, har undersökt de markanta skillnaderna mellan Sverige och Danmark i hur narkotikapolitiken påverkar individer. Studien omfattar nästan 500 personer och undersöker hur narkotikapolitiken i Sverige och Danmark påverkar brukarnas liv.
I Köpenhamn finns exempelvis brukarrum där narkotikaanvändning är laglig under övervakning av sjukvårdspersonal. Dessa rum minskar risken för smitta, infektioner och överdoser och erbjuder en trygg miljö för brukare att konsumera narkotika.
I Malmö saknas dock sådana faciliteter, vilket tvingar brukare att använda narkotika på otrygga platser som parker, offentliga toaletter eller andra oskyddade områden. Detta leder till att brukare i Malmö blir mer beroende av den illegala drogekonomin och tvingas förlita sig på personliga kontakter för att få tillgång till droger, mat och boende.
Instängningseffekten och konsekvenserna av nolltolerans
Avsaknaden av brukarrum i Malmö skapar en så kallad ”instängningseffekt”, där individer fastnar i en cykel av beroende och svårigheter att bryta sig loss från den illegala drogekonomin. Detta fenomen gör det extra svårt för brukare att förändra sina liv och bygga en stabilare tillvaro. Esben Houborg lyfter fram att en mer tillåtande narkotikapolitik, likt den i Köpenhamn, kan minska dessa hinder och skapa bättre förutsättningar för både fysisk och psykisk hälsa hos brukare.
Sociala relationer väger tyngst
Både Richert och Houborg poängterar att trots de strukturella skillnaderna mellan städerna, är det de sociala relationerna som väger tyngst för brukarna. Många känner en stark skuld och skam gentemot sina närstående, och detta blir en drivkraft för att vilja bryta med missbruket. Denna aspekt lyfter fram vikten av att inkludera familj och närstående i arbetet med att stödja missbrukare, oavsett vilken politisk modell som används.
Studien visar att narkotikapolitik inte bara handlar om lagar och regler, utan också om de sociala och emotionella konsekvenserna för de individer som påverkas mest av dess utformning.