En ny studie från Stockholms universitet beskriver hur svensk narkotikapolitik under det senaste decenniet har utvecklats i två parallella riktningar. Skadereducerande insatser har blivit mer accepterade, samtidigt som straffen för narkotikabrott har skärpts. Enligt forskarna är det fortfarande kontrollpolitiken som sätter gränserna för hur långt reformerna kan gå.
Studien, The subordination of harm reduction to control in Swedish drug policy formation, är skriven av Tuulia Lerkkanen, Jessica Storbjörk och Lena Eriksson vid Stockholms universitet och har publicerats i International Journal of Drug Policy.
Två parallella spår
Forskarna beskriver den svenska utvecklingen som en narkotikapolitik med två separata spår. Inom vård och folkhälsa har insatser som sprututbyte, opioidagonistbehandling och naloxon blivit mer tillgängliga och accepterade. Samtidigt har det straffrättsliga spåret fortsatt i motsatt riktning, med starkare fokus på kontroll och hårdare påföljder.
Enligt forskarna innebär detta inte att Sverige håller på att lämna den restriktiva narkotikapolitiken. Skadereduceringen har snarare kunnat utvecklas så länge åtgärderna inte uppfattats hota politikens grundläggande kontrollinriktning. Studien beskriver därför skadereduceringen som fortsatt underordnad kontrollpolitiken.
Forskarna skriver att de inte ser de två perspektiven som fullt integrerade i en gemensam narkotikapolitik. I stället löper de parallellt, bland annat genom att hälsofrågor och rättspolitiska frågor hanteras inom olika institutionella områden, där kontrollperspektivet enligt analysen har större politisk tyngd.
Få veckans viktiga nyheter från Cannabis.se i din inkorg, garanterat intressant helgläsning! 🥦✉️
800 medietexter och 38 intervjuer
Studien undersöker utvecklingen mellan 2015 och 2025 och kombinerar tre olika typer av material. Forskarna analyserade 800 texter från Sveriges fyra största dagstidningar, genomförde 38 semistrukturerade intervjuer med aktörer på nationell nivå och granskade remissvar till två statliga utredningar.
Remissmaterialet omfattade 48 svar om utredningen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk och 96 svar om den statliga narkotikautredningen Vi kan bättre!. Totalt analyserades därmed 144 remissvar.
Forskarna identifierar två frågor som särskilt har påverkat den politiska utvecklingen: narkotikarelaterade dödsfall och organiserad brottslighet kopplad till den illegala narkotikamarknaden. Men de två problemen har lett till helt olika politiska resultat.
Dödsfallen öppnade för skadereducering
Den höga narkotikarelaterade dödligheten, som nådde en topp omkring 2015, bidrog enligt studien till att skapa större politiskt utrymme för skadereducerande åtgärder. Myndigheter och andra experter förde fram bland annat utbyggda sprututbytesprogram, opioidagonistbehandling, naloxon och mer lättillgänglig vård.
Med tiden växte också kraven på att utvärdera kriminaliseringen av eget bruk. Studien visar att frågan hade stöd från flera typer av aktörer och även fick politiskt stöd i riksdagen. År 2020 ställde sig riksdagen bakom ett förslag om att utvärdera den dåvarande narkotikapolitiken.
Men kriminaliseringen av eget bruk kom ändå inte att omfattas av den efterföljande narkotikautredningen. Forskarna beskriver detta som ett exempel på hur ministrar kunde agera som vad de kallar ”status quo entrepreneurs” – aktörer som använder sin position för att hindra att ett politiskt förändringsfönster leder till reform.
I remissvaren till narkotikautredningen stödde samtliga specialistaktörer som ingick i forskarnas analys förslagen om att stärka skadereduceringen, och de flesta stödde även förslaget om att förändra det narkotikapolitiska målet.
Organiserad brottslighet gav motsatt effekt
Samtidigt förändrades den politiska problemformuleringen. Medier och politiker började i allt högre grad koppla narkotikamarknaden till skjutningar, kriminella nätverk och rekrytering av unga. Narkotikaköp beskrevs återkommande som en finansieringskälla för organiserad brottslighet.
Här gick förändringen betydligt snabbare. När organiserad brottslighet blev den centrala utgångspunkten fanns enligt forskarna en starkare överensstämmelse mellan problembeskrivningen, de föreslagna lösningarna och den politiska viljan. Resultatet blev skärpta straff för narkotikaförsäljning.
Forskarna menar att oron för kriminella nätverk samtidigt minskade det politiska utrymmet för att utvärdera kriminaliseringen av narkotikabruk, trots ett brett stöd bland olika aktörer för att åtminstone undersöka konsekvenserna av dagens lagstiftning.
Cannabislegalisering förekommer i debatten
Cannabis är inte studiens huvudsakliga fokus, men legalisering förekommer i det material forskarna analyserat. I debatten har argumentet framförts att en legaliserad cannabismarknad skulle kunna minska kriminella nätverks inkomster. Studien noterar samtidigt att forskare och andra experter har ifrågasatt om legalisering i sig skulle minska nätverksrelaterat våld.
Forskarna drar därför ingen slutsats om huruvida Sverige bör legalisera cannabis. Studien handlar i stället om vilka problemformuleringar och aktörer som får genomslag när svensk narkotikapolitik förändras – och varför vissa reformer blir politiskt möjliga medan andra stoppas.
Kontrollpolitiken sätter fortfarande gränsen
Studiens övergripande slutsats är att skadereducering och en restriktiv narkotikapolitik kan existera samtidigt. Men förhållandet är enligt forskarna inte jämbördigt. När skadereducerande åtgärder börjar utmana kontrollpolitikens grundläggande principer blir det betydligt svårare att nå politisk förändring.
Forskarna pekar särskilt på den institutionella uppdelningen mellan folkhälsa och rättspolitik. Så länge kontrollinstitutioner och politiska aktörer har större inflytande än folkhälso- och människorättsperspektiv bedömer de att skadereduceringen sannolikt kommer att fortsätta vara underordnad kontrollen.
Utvecklingen under perioden 2015–2025 visar därmed på en svensk narkotikapolitik där vissa reformer har blivit möjliga utan att den grundläggande modellen förändrats. Skadereduceringen har fått större utrymme – men enligt studien är det fortfarande kontrollpolitiken som avgör var gränsen för förändring går.
Källa
The subordination of harm reduction to control in Swedish drug policy formation
Relaterat: avhandling från Tuulia Lerkkanen
Sponsor: Sensi Seeds är ett av Europas mest välkända namn inom premium cannabisgenetik och erbjuder ett brett urval av feminiserade, autoblommande, CBD-rika och F1-hybridfrön för kunder som vill ha kvalitet, jämnhet och valfrihet.