Nyheter

Narkomanerna behandlas som judarna på 30-talet

Det säger en av Norges mest berömda skådespelare, Kristoffer Joner i
norska Dagbladet.
Och visst.
Här hemma i Sverige verkar det som om man i tysthet börjat masstesta
och jaga cannabisrökare med blåslampa på arbetsplatser och i skolor.
Bara inom ett begränsat område i Västsverige har fem fall av
förföljelse kommit till min kännedom under kort tid. I övrigt
skötsamma människor har förlorat sina jobb och blivit avstängda från
sina skolor.
Den moderna häxjakten är i full gång.

 

I det följande har vissa omständigheter skrivits om och namnen
fingerats för att undvika ytterligare repressalier för de drabbade.
Men i övrigt är fallen autentiska.
Manfred, en lagerarbetare på ett stort postorderföretag, fick sparken
på stående fot sedan han vägrat att underkasta sig ett urinprov för
att testa eventuella rester av THC, den aktiva substansen i
gräsväxten som Linné – för övrigt själv cannabisrökare! – gav namnet
Cannabis Sativa.
Lasse, elev på en folkhögskola, kom till skolan som vanligt en måndag
morgon klockan åtta.
– Då kom en lärare och sa att följ med mig till mitt kontor. De tog
mig inför alla och sa att två lärare misstänkte mig för att röka
cannabis.
Lasse släpades iväg till en narkomanvårdsenhet och tvingades lämna
urinprov, vilken visade sig vara positiv.
– De frågade mig bland annat om ”hur kändes ruset?” och ”vem har gett
dig det?”.
Lasse stängdes av från skolan med omedelbar verkan utan ekonomisk
ersättning. ”Gå till socialen och be att få mat och hjälp” fick han
höra innan han sparkades ut från skolan med krav på ytterligare sex
tester, som om de visades sig positiva skulle medföra avstängning för
gott.
Stefan, i många år lagerarbetare på ett stort företag, var ute för en
mindre trafikolycka med hjärnskakning som följd.
– Jag kände mig groggy och behövde ett läkarintyg, varpå
företagsläkaren plötsligt ville ta ett urinprov.
Stefan nekade till det och då hotade läkaren kort och gott med att
det blir inget läkarintyg.
Provet som togs visade sig positivt för cannabis.
– Min chef kontaktades och det blev ett möte. Det var hemskt. Jag
kände mig som en brottsling, säger Stefan som kommer från en annan
kultur där hans mormor brukade ha marijuana i soppan.
Mötet resulterade i en varning och i ett hot: Vi kan ta tester utan
förvarning när som helst och visar det sig positivt får du omedelbart
sparken.
Själv säger Stefan:
– Cannabis har hjälpt mig mot min depression. Efter flera år då jag
utan framgång provade andra mediciner blev jag äntligen hjälpt med
små mängder cannabis.

Trafikolycka
Nils var ute för en svår trafikolycka för ett 20-tal år sedan och
förlamades från midjan och neråt. ”Du kan aldrig gå igen” sa läkarna.
Men Nils visade sig vara en kämpe, blev mycket framgångsrik inom en
handikappidrott i Sverige och kan idag hjälpligt gå med hjälp av
kryckor.
Men innan dess, efter olyckan, låg han på Sahlgrenska i Göteborg och
vägde 57 kilo, utan lust att leva.
– En medpatient gav mig lite cannabis och det första som hände var
att jag fick en väldig hunger. Och definitivt en ökad livslust.
Bilförsäkringen gav honom rätt till livränta så att han skulle tjäna
som en vanlig svarvare. Men efter cirka tio år började man skära ner
livräntan och den är idag endast 25 procent av den ursprungliga,
vilket gör ett inkomstbortfall på cirka 7500 kronor i månaden. Till
saken hör att Nils vid ett tillfälle åkte fast för bland annat fyra
hekto cannabis och dömdes till ett kortare fängelsestraff. Nils
misstänker själv att livräntan skurits ner delvis som ett ytterligare
straff. En överklagan till Trafikskadenämnden hjälpte inte.
I sin nöd vände sig Nils till Borås Tidning och bad dem ta upp
fallet. I början visade tidningen ett stort intresse, men när de såg
att Nils dömts till fängelse för narkotikabrott vägrade de ta upp
fallet med livräntan och hörde aldrig av sig igen.

Överlevt tack vare cannabis
Och så har vi fallet med Aron. På en utlandssemester smittades han
med HIV och utvecklade så småningom förstadier till Aids, med
andningsnöd och lunginflammation, fick bromsmediciner med orden att
”det finns inga andra botemedel”. Men efter några år kom han i
kontakt med cannabis och provade, med enligt honom lysande resultat,
och för tre år sedan slutade han till och med helt att ta
bromsmediciner.
– Läkarna har sagt till mig att jag borde varit död för länge sedan.
Men för mig är cannabis bra. Jag äter bra, sover bra, skiter bra. Det
är sällan jag ens är förkyld, och jag måste säga att jag röker
cannabis för att jag bryr mig om min hälsa.
Till en läkare på hemorten berättade han sin lilla hemlighet.
Tillfällighet eller inte, men fyra dagar senare skars hans
sjukpension ner med cirka 900 kronor i månaden.
Själv är Aron övertygad:
– Cannabis och min starka kristna tro har gjort att jag överlevt utan
bromsmediciner. Cannabis fick mig att lugna ner mig, känna mig mer
förnöjsam och inte söka kickar och materiell konsumtion – och min
gamla astma försvann.
Idag är han i det närmaste renlevnadsmänniska, dricker mycket
fruktjuicer och har i stort sett slutat använda alkohol.

Tidigare lagligt
Fram till 1930 var hanteringen av cannabis helt laglig i Sverige. Det
var t o m klart uttryckt att extrakt av cannabis skulle finnas i
lager i landets apotek. Och ända in på 50-talet gavs cannabis som
läkemedel till barn med kikhosta, som läkemedel mot astma och
liktornar och som lugnande medel vid bl a delirium tremens. Dessutom
såldes cannabis också för att motverka depressioner.
1898 gavs en ”Handbok i odling och fröinsamling af Sveriges
medicinalväxter” ut av en skolföreståndare J. Henriksson i Mellerud.
Bland hallonbuskar och vitlök hittar man också hampan och
skolföreståndare Henriksson skriver:
”Hampan som (i Sverige) varit känd som medicinalväxt sedan 1830-
talet, och som växer vild i Persien, norra Indien och på Kaukasus,
odlas övfer hela Europa. I Sverige, där den trifs utmärkt,
frambringas den likväl eget nog
icke till landets behof.” Därtill anger Henriksson att utsädesfröet
kostar 25 öre kilot på apoteken.
Men så hände något. På några år förvandlades medicinen cannabis till
livsfarligt ”knark” och den s k ”Narkotikakommissionen” med förre
säpochefen Hans Holmér, SSU:s dåvarande ordförande Jan Nygren och
justitierådet Staffan Vängby, föreslog på 80-talet en rad långtgående
åtgärder som utgjorde direkta hot mot frihet och rättssamhälle: fri
telefonavlyssning, TV-övervakning, infiltration, angiveri, kontroll.
Allt med hänvisning till bl a Cannabis Sativa.
Sedan dess har en lång rad förslag och straffskärpningar föreslagits
och genomförts och uppenbarligen är det så att förföljelsen i tysthet
tagit ny fart med bland annat omfattande tester på arbetsplatser och
skolor och en lång rad andra repressalier av en stor folkgrupp som av
vissa uppskattats till 800 000 människor i Sverige.
Tänk om det är så att den norske skådespelaren har rätt.
Först tog dom judarna.
Och jag gjorde ingenting.

JÖRGEN SMEDJE
Frilansskribent

[tags]cannabis, sativa, narkomaner, hasch,  fallbeskrivning[/tags]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hoppas du gillade artikeln!

Cannabis.se kommer alltid att vara öppen och gratis för läsarna, men idag har många annonsblockerare och arbetet med hemsidan tar mycket tid. Snälla hjälp oss genom att handla produkter från våra annonsörer.