Cannabis som port till tyngre droger ifrågasätts i ny forskning. Ofta beskrivs cannabis som en så kallad ”gateway-drog”, en substans som ökar risken att senare använda tyngre narkotika. En ny studie från Japan nyanserar den bilden. Bland nära 4 000 personer med tidigare cannabisanvändning var det mycket få som gick vidare till andra illegala droger, vilket väcker frågor om gateway‑teorins giltighet utanför västerländska sammanhang.
Så gjordes studien: Tusentals svar från japanska cannabisanvändare
Studien baseras på en anonym onlineundersökning genomförd i januari 2021. Totalt 3 913 personer med livstidserfarenhet av cannabis svarade på frågor om sin drogdebut, i vilken ordning olika substanser använts, psykisk hälsa och eventuell brottshistorik. Forskningsteamet använde Sankey‑diagram för att illustrera användningsmönster och beräknade oddskvoter för sannolikheten att testa andra substanser efter cannabis.
Resultaten: Cannabis inte en inkörsport för majoriteten
De flesta deltagare var män (81,5 %), med en tyngdpunkt i åldersgruppen 20–24 år. Alkohol och tobak var nästan alltid de första substanserna som testades, medan cannabis oftast kom som tredje substans.
- Oddskvoten för att börja med alkohol efter cannabis var 1,25
- För tobak 0,77
- För metamfetamin 0,08
- För andra illegala droger 0,78
Nästan hälften av de svarande som angav cannabis som tredje substans rapporterade att de inte använt några fler droger efter det.
Forskarnas slutsats: Kontexten spelar större roll än substansen
Forskarna menar att resultaten inte stödjer den traditionella gateway‑hypotesen. I den japanska kontexten – med låg tillgång, starka sociala normer och hårda lagar – verkar cannabis sällan vara en språngbräda till tyngre bruk. I stället pekar man på faktorer som psykisk ohälsa eller social marginalisering (stigmatisering!?) som viktigare drivkrafter för vidare drogbruk än cannabis i sig.
Vad betyder detta för Sverige?
Studien visar att sambandet mellan cannabis och tyngre droger inte är universellt. För svensk drogpolitik innebär det att vi bör vara försiktiga med att överskatta riskerna med cannabisbruk i sig. Forskningen stärker behovet av att förstå lokala bruksmönster och riskfaktorer, snarare än att luta sig mot generaliserade teorier.
Debatten om cannabis i Sverige vinner på att nyanseras – inte minst i ljuset av internationella resultat som detta.

