Nyheter

Har Svenska knarkkrigare aldrig fel?

Skuggmyndigheten CAN ger ut tidskriften Alkohol & Narkotika. Senaste numret handlar om vårens UNGASS-möte. Det är FN:s vägledande möte om global narkotikapolitik som hålls ganska sällan och då konventioner om narkotika behandlas. Detta nummer innehåller en del intressanta och moderna reflektioner på t ex ledarplats, samt från Damon Barret och Magnus Linton.

Sen så har vi den extremistiska Svenska propagandan för en repressiv narkotikapolitik;

I ett reportage om regeringens/socialdepartementets strategi inför UNGASS får vi se hur de medvetet försöker placera Sverige som en bro mellan pragmatisk skademinimering/ avkriminalisering och mer konservativ förbudspolitik. Detta är ett försök att mildra bilden av det inhumana och omoderna land vi de facto är när det kommer till synen på narkotika.
Vad det egentligen handlar om är att friskriva oss från skadorna förbudspolitiken har orsakat och försvara den Svenska modellen.

För vad är vi en bro emellan? Moraliskt befriad vård och politisk diktatur? 

Kampen mot narkotika har bl a resulterat i en HIV-epidemi i Ryssland, dödsdömda och avrättade langare i Kina, Malaysia och Saudiarabien? Många länder i Asien straffar människor som lider av beroendeproblematik med arbetsläger. Är det här verkligen en narkotikapolitik som vi vill förknippas med?

Svenska knarkkrigare har många internationella och tvivelaktiga förbindelser.
World Federation Agains Drugs (WFAD) är en konferens för knarkkrigare som inte hade existerat utan ekonomiskt stöd från ECAD och Stockholms stadshus. Bakomliggande organisationer är RNS, IOGT, SIMON och SLAN.

Generalsekreteraren för WFAD, Linda Nilsson, tycker att länder och delstater som legaliserar cannabis borde straffas. (Hon är en sann knarkkrigare därför att hon sätter likhetstecken mellan avkriminalisering och legalisering). Däremot har diktatoriska länder som tillämpar barbariska straff för narkotikabrott INTE något med knarkkriget att göra, enligt Nilsson.

  • INCB, United Nations International Narcotis Control Board, säger i ett nyligen publicerat dokument att avkriminalisering i Portugal inte är legalisering och att det kan genomföras inom ramen för dagens FN-konvention gällande narkotika.

Den internationella propaganda-organsiationen ECAD verkar för nolltolerans och har kontor i lokaler som kostnadsfritt tillhandahålls av Stockholms stadshus. Dess ordförande Erik Leijonmarck menar -hör och häpna!- att dagens globala narkotikapolitik och narkotikakonventioner närmast är en succé.(!)
Han vet kanske inte om att det existerar narkotikakarteller med mer makt och rikedomar än enskilda stater, eller att det råder inbördeskrig i vissa latinamerikanska länder till följd av kampen mot narkotika..?

Leijonmarck är värsta sortens lobbyist som utan skrupler spottar ur sig floskler, t ex att det enda som är värre än en illegal drog är en legal dito. Han är en historieförnekare som verkar totalt ovetande om förbudseran i USA under 20- och 30-talet då alkohol kriminaliserades, med ett mycket dåligt resultat för samhällets del.

  • Totalkonsumtionsmodellen, dvs att ökad tillgång leder till lika stor ökning av problem, är inte så självklar som det verkar. Trots att tillgängligheten ökar för en viss drog verkar det som att människor är smartare än vad folkhälsans fascister vill tro. Kan det möjligen vara så att kultur och normer kanske begränsar skada mer effektivt än förbudspolitik?

  • I de amerikanska delstater där medicinsk marijuana legaliserats har INTE bruket ökat bland ungdomar.

Precis som Nilsson verkar även Leijonmarck ha en privat spåkula som visar hur avskaffandet av nolltoleransen kommer att leda till misär och samhällets undergång.

Det är uppenbart att influentiella och ledande lobbyister har en skev verklighetsuppfattning! De saknar förmågan att vara självkritiska och se svagheterna i den Svenska modellen.
Om vi som önskar se reformer vill snabba på utvecklingen gäller det att peka ut dessa knarkkrigare som de mördare de faktiskt är.

Artiklarna från tidskriften A&N i PDF:

Dags för en utvärdering (ledaren)

Gör mer skada än nytta (Damon Barret)

Den globala narkotikapolitiken ifrågasatt (Magnus Linton)

Ingen anledning ifrågasätta konventionerna (Regeringens PR)

FN bör diskutera brott mot konventionerna (Intervju med Linda Nilsson)

Dagens narkotikapolitik – en succé (Intervju med Erik Leijonmarck) 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *