Eftersökta egenskaper hos olika ledare är i princip desamma som kännetecknar den personlighetstyp, vilken har ett beroende av något slag, vare sig det handlar om spel, alkohol, sex- eller drogberoende. Det hävdar David Linden- en amerikansk professor i neurovetenskap vid Johns Hopkins University i Baltimore, i tidningen New York Times. Linden har dessutom gett ut ett antal böcker i ämnet hjärnans belöningssystem.
Normalt förknippas nog ledaregenskaper med företeelser som kreativitet, nytänkande, intelligens, visionär blick och karisma, men nu hävdar alltså David Linden att de egenskaper som finns hos människor med beroende, också ingår i de främsta ledartypernas karaktärsdrag!
Dopaminet är nyckeln
Föga förvånande visar det sig att hjärnans lustcentrum, som består av en liten grupp sinsemellan sammanlänkade områden i främre delen av hjärnan och kallas något som i fri översättning blir ”främre hjärnans mittersta lustkretsar”, är inblandat i processen. Det handlar om små klumpar av neuroner, för vilka signalsubstansen dopamin spelar en avgörande roll. Närhelst vi upplever något lustfyllt, framkallar det nervsignaler som sammanstrålar i lustcentrum, varvid vi upplever glädje och/eller välbefinnande.
Detta dopamin-krävande lustcentrum som har utvecklats och förfinats genom evolutionen under tusentals år, kan också aktiveras av flera (dock ej alla) psykoaktiva substanser som medför risk för beroende, t ex kokain, nikotin, heroin eller alkohol. Dessutom är hjärnans lustcentrum kopplat till vissa oförutsägbara belöningar. Man kan uppleva spänning vid roulettebordet, på trevbanan etc, utan att man nödvändigtvis får någon belöning i slutänden, lika lite som en högrisk-kapitalist vet om den senaste satsningen kommer att löna sig eller ej.
De med dopaminbrist, då..?
För dem som har brist på signalsubstansen dopamin, alternativt avtrubbade dopaminreceptorer, så betyder det troligen förhöjd risk för att torska på allehanda beroenden, vare sig de har med substanser eller beteenden att göra. Men i skenet av dessa nya rön, kan man ju gotta sig åt att detta ”handikapp” inte egentligen behöver utgöra några hinder, utan kanske snarare är en förklädd välsignelse istället?!
Kända brukare
Man behöver ju egentligen bara skärskåda några illustra och framstående personer ur historien, för att inse att man uppenbarligen kan åstadkomma en hel del trots (eller tack vare?) viss drogkonsumtion. Några exempel: Sigmund Freud använde kokain, Winston Churchill och Alexander den store drack kopiösa mängder alkohol, för att inte nämna Otto von Bismarck, som tydligen i snitt kolkade i sig två vinare till lunchen och rundade av kvällen med lite morfin. Aldous Huxley körde också med alkohol, men använde sig även av icke-beroendeframkallande hallucinogener som meskalin och LSD. Det var för övrigt Huxley som 1954 skrev boken ”The Doors of Perception”-Varseblivningens dörrar-, varifrån Jim Morrison och hans band The Doors lär ha hämtat sitt gruppnamn.
Davids goda råd
Professor David Linden avslutar sin essä i New York Times med ett gott råd till dem som söker effektiva personer i ledarposition:
-Så när ni letar efter er organisations nästa chef; sök efter någon som har försvagad dopamin-funktion; någon som aldrig nöjer sig med status quo, någon som eftersträvar succé mer än andra- men uppskattar det mindre!
Länkar:
Addictive Personality? You Might be a Leader
