Kampen mot narkotika är rasistisk

Igår släppte organisationen Civil Rights Defender en rapport om rasprofilering som polisen gör mot invandrare. Den är framtagen av kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Det här är en svårtolkad och komplex fråga men sådan profilering sker såklart även i Sverige, även om polisen inte vill kännas vid det.

I USA när narkotikaproblemen under tidigt 1900-tal uppmärksammades allt mer så var propagandan mot illegala droger ofta blatant rasistisk. Cannabis eller marijuana som det kom att kallas eftersom det lät mer utländskt, kopplades samman med tjuvaktiga mexikaner. Kokain kunde göra afroamerikaner till mördande supermänniskor som polisens ammunition inte rådde på. Det var den vita kvinnan som var offret, demoralisering och -hemska tanke-, rasblandning var det man oroade sig för.

Även i Sverige vilar narkotikapolitiken på en kultur- och främlingsfientlig grund. Nils Bejerot heter polisläkaren och amatörforskaren som i mångt och mycket lanserade den svenska modellen med nolltolerans mot narkotika.
I sann kulturimperialistisk anda så utmålades narkotikan som något osvenskt och sjukligt som måste utrotas, och makthavare lyssnade. 1978 fastslog riksdagen att knark var något främmande för svensk kultur.

På Twitter försöker Kling och Klang bortförklara gårdagens rapport om rasprofilering:



(Rör inte min ammunition! Bäst hittills Niklas Lindroth!)


(Wow! En ärlig polis!)

Det är vedertaget i Storbritannien att polisens sisyfosarbete mot narkotika leder till strukturell rasprofilering och diskriminering. Det här har varit det kanske mest slående argumentet mot det s.k. "war on drugs" i USA och en bidragande orsak till den helomvändning som skett i den amerikanska narkotikapolitiken.

Men i Sverige så är det bara inte möjligt! För här är vi både goda och godtrogna. När vi frågat poliser på sociala medier har de bra bortförklaringar. “-Såklart blir det fler invandrare eftersom det trålas mest i i förorten”, kan det låta. Eller så är det “några få rötägg”..?
Men framför allt verkar det som att svenska poliser inte kan förlika sig med tanken på att de skulle ägna sig åt rasprofilering, eftersom de ju är “the good guys” och knarket bara måste bort.

Det handlar såklart inte bara om ras eller ursprung men ofta är frågorna relaterade till just detta. Svensk polis har i många år motverkat kulturella strömningar och subkulturer, ofta med argumentet att det förekommer mycket droger i dessa miljöer.

Det är en fara för demokratin när polis-lobbyn på nätet, ibland kallad #twitterpolisen, har åsikter som stämmer så bra överens med den rasistiska mobben i sociala medier.
“Inte i Sverige, för här är det så rättssäkert” blir helt plötsligt till “Rasism är bara ett påhitt för att invandrare ska få privilegier”. Det är som om att rasism numera tillåts ogiltigförklara väl underbyggd kritik (uppbackad av statistik och FN-organisationer) mot knarkkrigets diskriminering och stigmatiserande effekt.

Frågan är hur vi ska rensa upp i den här bruna röran. Är det kanske dags att införa ett slags utgivningsbevis för poliser? De har ju skyldigheter även utanför tjänst gällande ingripande osv, så kanske vore det på sin plats med registrering för poliser som bedriver opinionsbildning online?
Mer realistiskt sett handlar det om att poliser behöver en höjd lön och kompetens, samt straffas hårdare för regel/lagbrott. Poliser som misstänks för tjänstefel eller olagligheter ska alltid utredas av fristående myndigheter som representerar medborgarna.

Framförallt måste polisen tvätta sin smutsiga byk! Erkänna att det förekommer rasprofilering och att det i grunden handlar om ett strukturellt problem inom den institution som utgör polismyndigheten. Dessutom så måste vi på allvar börja prata om att polisen blir politisk p g a vår narkotikapolitik.

Länkar:

Etnisk profilering vardaglig erfarenhet för minoritetsgrupper

Rapporten: SLUMPVIS UTVALD RAS-/ETNISK PROFILERING I SVERIGE

Svenska Ku Klux Klanens raseri gällande CRDs Twitter-inlägg

Magnus Linton: Boken Knark - en svensk historia

Lägg till kommentar


Annons