Polisen: Chilla lite!

Det går inte att förneka att svensk polis är en politisk maktfaktor, på nätet och i traditionell massmedia. Att polismyndigheten med sitt våldsmonopol cementerar en ifrågasatt narkotikapolitik borde diskuteras just som en principfråga.
Frågan är om poliser ens bör var opinionsbildare, och tillåtas kabla ut sina subjektiva “nyheter” som om de vore verkligheten man presenterar. Denna propaganda får ofta stå helt oemotsagda och ifrågasätts inte.

Den eviga pinnjakten som numera skapar rubriker varje år i media bara fortsätter. I praktiken förnedrande och ofta godtyckliga drogtester av medborgare. Dessa tester har dessutom dålig träffprocent. Många oskyldiga drabbas av dessa kriminologiskt ovetenskapliga felprioriteringar. Denna signalpolitik går stick i stäv mot rekommendationer och uppmaningar från FN-organisationer. 
Inte så rättssäkert men va’ bara lugna, i Sverige fortsätter kampen mot drogerna!

Men det är ändå upplyftande att konspiratörer inom kåren som vill få bort Dan Eliasson använder sig av drogliberal argumentation när det klagas över pinnjakten i media. Det måste ju ändå vara något nytt? 
Det spelar mindre roll att Eliasson gör något som troligtvis samtliga polischefer gjort sedan heliga Bejerot tog över narkotikapolitiken och lanserade visionen om det narkotikafria samhället.

Därför är det kanske inte så konstigt att polisens nya “medborgarlöfte” har blivit ett sätt att försvara sisyfosarbetet mot narkotika. Enligt polisens regionchef i Stockholm, Ulf Johansson, är det inte alls fråga om någon pinnjakt utan hederligt polisarbete.
-Det här är vad folk vill, resonerar polisen och fokuserar på “missbrukare” istället för langare och maffiabossar. Allt för att enligt statistiken framstå i bättre dager. Polisen löser fler brott, folk knarkar mer, kriminellas våld eskalerar, en riktig win win-situation..?!

Ett bra exempel på ideologisk härdsmälta är polismannen Lennart Karlsson, ledare över narkotikapoliser i Stockholm city. Det är uppenbart att hans engagemang i RNS/SNPF gör honom partisk och osaklig. Han framstår kanske mest som en demagog när han på sociala medier hånfullt menar att cannabis INTE är medicin. 
Men i realiteten pratar vi om en chef inom polisen som med passiva hot och mobbarfasoner angriper s.k. drogliberaler för att de efterfrågar evidens. Att Karlsson inte facebookar på arbetstid borde vi väl ändå kunna förutsätta?
Är han mån om sitt jobb kanske tystnad är en smartare strategi nu när inte Läkemedelsverket håller med honom längre.

Sen har vi twitterpolisen Niklas Lindroth som inte tvekar att dra breda och svepande argument mot narkotika. Nyligen twittrade han tvärsäkert som svar till EU-organisationen EMCDDA att maxstraffet för ringa narkotikabrott aldrig leder till fängelse i Sverige. Den påföljden finns enligt honom i straffskalan bara för att polisen ska kunna tvångstesta dessa personer som använder narkotika. 

Enligt BRÅ är det svårt att mäta men genom åren har hundratals fängelsestraff utdömts där huvudbrottet varit ringa narkotikabrott. Sen är frågan hur många som åkt i fängelse för bara heroin i blodet, men är det verkligen värre om du har några plantor i garderoben och råkar hamna framför en laestadiansk domare i djupaste Västerbotten? Har Lindroth kollat upp om det han säger verkligen stämmer eller flashar han bara sitt twitterleg?

-Men polisen gör ju bara sitt jobb?

När du säger så; har du tänkt på vilka som formulerat det påståendet? Det är såklart knarkkrigarnas lobbyister och poliser i samarbete. Till råga på allt så är det inte ens sant..! Folkhälsominister Gabriel Wikström sa i en intervju i programmet EDIT (SVT 2016) att han som politiker INTE styr polisens metoder. 

Därför är det absurt när poliser försvarar deras jakt på brukare med: -Det där får du ta med politikerna som stiftar lagar. 

Sveriges narkotikapolis hämmar utveckling och förändringar inom det socialpolitiska området. Det här är uppenbarligen ett problem, en fara för samhället, medborgarna och inte minst för dem med beroendeproblem. För att inte tala om det odemokratiska inslaget då polisens utspel alltför ofta tangerar statlig propaganda.

Så vad är det vi behöver mest nu, poliser som bloggar ut sin verklighet eller forskare som vet vad dem pratar om? Det är dags för svensk polis att ta ett steg tillbaka i drogdebatten och verkligen göra sitt jobb dvs motarbeta maffian, inte trakassera folk som röker gräs. 

Förinta propagandapolisen!

Lägg till kommentar