|
Det säger en av Norges mest berömda skådespelare, Kristoffer Joner i norska Dagbladet. Och visst. Här hemma i Sverige verkar det som om man i tysthet börjat masstesta och jaga cannabisrökare med blåslampa på arbetsplatser och i skolor. Bara inom ett begränsat område i Västsverige har fem fall av förföljelse kommit till min kännedom under kort tid. I övrigt skötsamma människor har förlorat sina jobb och blivit avstängda från sina skolor. Den moderna häxjakten är i full gång.
I det följande har vissa omständigheter skrivits om och namnen fingerats för att undvika ytterligare repressalier för de drabbade. Men i övrigt är fallen autentiska. Manfred, en lagerarbetare på ett stort postorderföretag, fick sparken på stående fot sedan han vägrat att underkasta sig ett urinprov för att testa eventuella rester av THC, den aktiva substansen i gräsväxten som Linné - för övrigt själv cannabisrökare! - gav namnet Cannabis Sativa. Lasse, elev på en folkhögskola, kom till skolan som vanligt en måndag morgon klockan åtta. - Då kom en lärare och sa att följ med mig till mitt kontor. De tog mig inför alla och sa att två lärare misstänkte mig för att röka cannabis. Lasse släpades iväg till en narkomanvårdsenhet och tvingades lämna urinprov, vilken visade sig vara positiv. - De frågade mig bland annat om "hur kändes ruset?" och "vem har gett dig det?". Lasse stängdes av från skolan med omedelbar verkan utan ekonomisk ersättning. "Gå till socialen och be att få mat och hjälp" fick han höra innan han sparkades ut från skolan med krav på ytterligare sex tester, som om de visades sig positiva skulle medföra avstängning för gott. Stefan, i många år lagerarbetare på ett stort företag, var ute för en mindre trafikolycka med hjärnskakning som följd. - Jag kände mig groggy och behövde ett läkarintyg, varpå företagsläkaren plötsligt ville ta ett urinprov. Stefan nekade till det och då hotade läkaren kort och gott med att det blir inget läkarintyg. Provet som togs visade sig positivt för cannabis. - Min chef kontaktades och det blev ett möte. Det var hemskt. Jag kände mig som en brottsling, säger Stefan som kommer från en annan kultur där hans mormor brukade ha marijuana i soppan. Mötet resulterade i en varning och i ett hot: Vi kan ta tester utan förvarning när som helst och visar det sig positivt får du omedelbart sparken. Själv säger Stefan: - Cannabis har hjälpt mig mot min depression. Efter flera år då jag utan framgång provade andra mediciner blev jag äntligen hjälpt med små mängder cannabis.
Trafikolycka Nils var ute för en svår trafikolycka för ett 20-tal år sedan och förlamades från midjan och neråt. "Du kan aldrig gå igen" sa läkarna. Men Nils visade sig vara en kämpe, blev mycket framgångsrik inom en handikappidrott i Sverige och kan idag hjälpligt gå med hjälp av kryckor. Men innan dess, efter olyckan, låg han på Sahlgrenska i Göteborg och vägde 57 kilo, utan lust att leva. - En medpatient gav mig lite cannabis och det första som hände var att jag fick en väldig hunger. Och definitivt en ökad livslust. Bilförsäkringen gav honom rätt till livränta så att han skulle tjäna som en vanlig svarvare. Men efter cirka tio år började man skära ner livräntan och den är idag endast 25 procent av den ursprungliga, vilket gör ett inkomstbortfall på cirka 7500 kronor i månaden. Till saken hör att Nils vid ett tillfälle åkte fast för bland annat fyra hekto cannabis och dömdes till ett kortare fängelsestraff. Nils misstänker själv att livräntan skurits ner delvis som ett ytterligare straff. En överklagan till Trafikskadenämnden hjälpte inte. I sin nöd vände sig Nils till Borås Tidning och bad dem ta upp fallet. I början visade tidningen ett stort intresse, men när de såg att Nils dömts till fängelse för narkotikabrott vägrade de ta upp fallet med livräntan och hörde aldrig av sig igen.
Överlevt tack vare cannabis Och så har vi fallet med Aron. På en utlandssemester smittades han med HIV och utvecklade så småningom förstadier till Aids, med andningsnöd och lunginflammation, fick bromsmediciner med orden att "det finns inga andra botemedel". Men efter några år kom han i kontakt med cannabis och provade, med enligt honom lysande resultat, och för tre år sedan slutade han till och med helt att ta bromsmediciner. - Läkarna har sagt till mig att jag borde varit död för länge sedan. Men för mig är cannabis bra. Jag äter bra, sover bra, skiter bra. Det är sällan jag ens är förkyld, och jag måste säga att jag röker cannabis för att jag bryr mig om min hälsa. Till en läkare på hemorten berättade han sin lilla hemlighet. Tillfällighet eller inte, men fyra dagar senare skars hans sjukpension ner med cirka 900 kronor i månaden. Själv är Aron övertygad: - Cannabis och min starka kristna tro har gjort att jag överlevt utan bromsmediciner. Cannabis fick mig att lugna ner mig, känna mig mer förnöjsam och inte söka kickar och materiell konsumtion - och min gamla astma försvann. Idag är han i det närmaste renlevnadsmänniska, dricker mycket fruktjuicer och har i stort sett slutat använda alkohol.
Tidigare lagligt Fram till 1930 var hanteringen av cannabis helt laglig i Sverige. Det var t o m klart uttryckt att extrakt av cannabis skulle finnas i lager i landets apotek. Och ända in på 50-talet gavs cannabis som läkemedel till barn med kikhosta, som läkemedel mot astma och liktornar och som lugnande medel vid bl a delirium tremens. Dessutom såldes cannabis också för att motverka depressioner. 1898 gavs en "Handbok i odling och fröinsamling af Sveriges medicinalväxter" ut av en skolföreståndare J. Henriksson i Mellerud. Bland hallonbuskar och vitlök hittar man också hampan och skolföreståndare Henriksson skriver: "Hampan som (i Sverige) varit känd som medicinalväxt sedan 1830- talet, och som växer vild i Persien, norra Indien och på Kaukasus, odlas övfer hela Europa. I Sverige, där den trifs utmärkt, frambringas den likväl eget nog icke till landets behof." Därtill anger Henriksson att utsädesfröet kostar 25 öre kilot på apoteken. Men så hände något. På några år förvandlades medicinen cannabis till livsfarligt "knark" och den s k "Narkotikakommissionen" med förre säpochefen Hans Holmér, SSU:s dåvarande ordförande Jan Nygren och justitierådet Staffan Vängby, föreslog på 80-talet en rad långtgående åtgärder som utgjorde direkta hot mot frihet och rättssamhälle: fri telefonavlyssning, TV-övervakning, infiltration, angiveri, kontroll. Allt med hänvisning till bl a Cannabis Sativa. Sedan dess har en lång rad förslag och straffskärpningar föreslagits och genomförts och uppenbarligen är det så att förföljelsen i tysthet tagit ny fart med bland annat omfattande tester på arbetsplatser och skolor och en lång rad andra repressalier av en stor folkgrupp som av vissa uppskattats till 800 000 människor i Sverige. Tänk om det är så att den norske skådespelaren har rätt. Först tog dom judarna. Och jag gjorde ingenting.
JÖRGEN SMEDJE Frilansskribent
[tags]cannabis, sativa, narkomaner, hasch, fallbeskrivning[/tags]
|
Väl skrivet!!