Nyheter om marijuana, hasch & narkotikapolitk

Polisen ska självklart inte särbehandla någon. Att polisen griper artister, kändisar och aristokrater pga narkotikainnehav eller liknande är så klart rätt. Enligt gällande lagar i alla fall. Men det är ganska uppenbart att narkotikabekämpning i Sverige kränker subkulturer och troligen leder till en sorts censur.

Arkeologin har visat att mänskligheten alltid brukat många olika droger förutom alkohol och tobak för att fly från verkligheten för en stund. Konstnärskap måste väl ändå kräva en viss förmåga att stundtals lämna normer och verkligheten för att skapa något nytt. Hur mental doping kan vara positivt är svårt att beskriva, det måste upplevas, men självklart kan det brännas.

På Grammisgalan så hade polisens krogkommission två trupper på plats. Under direktsändning så jagade dem musikern Kleerup och andra artister med krav på pissprov. Kleerups åsikt om det hela spelar ingen roll med tanke på att polisens PR tyvärr fungerar. Det är bla. hans namn som vi nu förknippar med knarket och kändisar. En stämpel alltså! Det känns inte helt otänkbart att en polisfantasi var just att få med det hela på bild. Lätt som en plätt när Kleerup blir skitarg och ställer till med en scen + alla kameror. Men det spelar fan ingen roll vad hans urinprov kommer att visa. Han har rätt i att dessa metoder är fascistiska. Trots det så anser troligen de flesta att sambandet mellan ungdomars förebilder och knark får bekämpas med alla möjliga medel.

Det här är har pågått länge i Sverige och problemet är att ingen bör gripas pga drogkonsumtion, speciellt inte om det sker under kontrollerade och ordnade former. Det måste finnas miljoner andra saker för polisen att ägna sig åt istället för att skicka ett helt ”fotbollslag” till en direktsänd kändisgala. Sen är det nog klokt att fråga sig själv vem som blir näste person till dopingtest efter idrottare och kändisar. Troligen är det våra grundskolelever och sen många arbetstagare. I USA är masstest av anställda eller blivande personal mycket vanligt förekommande.

På denna blogg har vi tidigare tagit upp samhällets standardreaktion mot företeelser som Uppsala Reggaefestival och mindre arrangemang som samlar individer med alternativ musiksmak. I vissa fall även smak för andra droger än alkohol och nikotin. Reggaen har ofta ifrågasatts därför att genren förespråkar cannabis. Det stämmer delvis men ofta handlar texterna mest om orättvisor, kärlek och acceptans. Ett alternativt synsätt är att platinapopp med silikontuttar kanske är mer problematiskt än dimmig baktakt. Vem vet?!?!

Det är inte bara rejvkulturen som blivit hårt motarbetad i Sverige. Reggaen har länge utsatts för politisk mobbing och polisterror. I en intervju med DN säger skivsnurraren och toastern Governor Andy att deras dansklubbar ofta fått besök av hårdhänt polis. Samhället och polisen motarbetar en subkultur som enligt samma tidning är ett av få ställen där det förekommer en sådan kulturell mix av individer. Det är väl självklart att sådant är positivt. Det verkar ju fungera trots (tack vare?) att vissa utövare röker cannabis i samband med dessa fester.

Polisen ska gripa elakingar och motarbeta samhällsfarliga element. Inte festprissar, konstnärer eller missbrukare.

Länkar

Grammisgalans arrangör: Det var olämpligt av polisen (Aftonbladet)

Andreas Kleerup efter knarkrazzian: "Det är rena rama 1984" (Expressen)

Mer än bara musik - Intervju med Governor Andy (Reggaegalore)

Baktakt i framkant (DN)

Jamaicarytmer fyller stan (DN)

Polisens punktmarkering av kändisar är misslyckad PR (Cannabis.se)

Debatt i Expressen om dödsknarket (Cannabis.se)